Fransk löksoppa

Vårt franska hus var helt oisolerat, så där som gamla stenhus är. Och treglasfönster var det förstås inte tal om. Istället fick vi hitta andra sätt att värma oss på. Brasan gick för högvarv. Och var vi någon gång borta alltför många timmar hälsades vi välkomna hem av ett råkallt hus. Men å andra sidan fick vi snabb belöning när brasan sattes igång, ljusen tändes och värmen spred sig. Soffa och fåtöljer var under vintertid klädda med fårfällar. Tjocktröja, raggsockor och ulltofflor var ett måste. Nej, visst var det väl så att huset egentligen inte var ämnat att vistas i på vintertid. Ändå spenderade vi alltid stora delar av vintern där. Och det är faktiskt så att det är just från den kalla årstiden som vi båda har våra finaste och varmaste minnen. 

Det är något visst med att leva under mer primitiva förhållanden, att liksom leva på ett mer ursprungligt sätt. Även om detta absolut inte var något primitivt boende ute i obygden. Men just det här med att hugga ved, elda och sitta vid brasan. Det skapar ovärderliga känslor. Och en lugn trygghet.

Och på tal om värmande. Såklart blev det många värmande och mustiga soppor, såväl som grytor som lagades i vårt franska bondkök. Och mustiga goda rödviner därtill. Såklart –  vi bodde ju mitt i Rhonedalen.

Just den här franska gratinerade löksoppan lagade jag ofta. Den kändes så självklart rätt i det gamla stenhuset. Och att laga löksoppa är ingen quick–fix–soppa. Det tar lite tid, men sprider en härlig doft och känsla i köket.

Men såklart behöver man inte vara i Frankrike för att laga en löksoppa. Den värmer precis lika gott var vintern än befinner sig. Och den är dessutom perfekt att ta med till sportstugan på skidsemestern. Julen har visserligen just passerat, men snart knackar sportlovet på dörren.