Plåtmat. Plötsligt är det hur inne som helst med plåtmat. Visst är det fantastiskt att något som är så praktiskt blir poppis! För oavsett om det gäller enkel vardagsmat, en lat fredagskväll eller söndagsmiddag med familjen. Det är alltid lika rätt och lika bekvämt att lägga alla ingredienser på en plåt eller i en form och sedan låta ugnen göra jobbet. Och att det blir betydligt mindre disk –det är ju en välkommen bonus!
För mig känns det alltid rätt med en sallad. Och så här års vill jag ha den varm och med säsongens rustika råvaror. Och precis så är min ”plåtsallad med kyckling”. Rödkål, rödlök, sharonfrukt och nötter. Och avslutningsvis salt fetaost och frisk apelsingremolata på toppen.
Fräsch och lättlagad vintermat när den är som allra bäst. Och tänk, det enda som behövs är en plåt!
Rostad rödkålssallad med kycklingfilé
Så här års vill man hellre ha en varm och lagad sallad istället för kalla grönsaker. Till den rostade rödkålen, kycklingen och sharonfrukten passar en topping av fetasot och frisk apelsingremolata bra.
Ingredienser
4 portioner
- 500 g kycklinglårfilé
- smör
- salt
- nymald peppar
- 600 g rödkål
- 2 rödlökar
- 2 msk rapsolja
- 2 sharonfrukter
- 75 g valnötter
- 150 g fetaost
Apelsingremolata
- rivet skal av 1 apelsin
- 2 hackade vitlöksklyftor
- 2 dl hackad persilja
Instruktioner
- Blanda ingredienserna till gremolatan.
- Putsa kycklingfiléerna. Bryn dem hastigt i smör. Krydda med salt och peppar.
- Sätt ugnen på 225 grader. Skär kålen i bitar. Skala och klyfta löken.
- Lägg kål, lök och kyckling på en bakpappersklädd plåt. Blanda med olja, salt och peppar.
- Stek i mitten av ugnen tills kålen är mjuk och kycklingen genomstekt, cirka 20 minuter.
- Skär sharonfrukterna i klyftor. Lägg på dem och delade nötter när cirka 10 minuter återstår.
- Ta ut och smula över fetaost. Strö på gremolatan.
Vi bara ääääälskar Carbonara! Och det här är verkligen en pastarätt som vi alltid återkommer till. Och varje gång tycker vi att det är precis lika gott. Man kan verkligen förstå att det här är en klassiker. I originalet görs Carbonaran på griskind. Får du tag på det, prova gärna. Här i Stockholm finns det vissa ställen som säljer griskind, men det är förstås lättare att hitta pancetta eller rökt sidfläsk. Och allt är lika gott, i alla fall enligt min smak.
Men jag gillar alltid att variera mig. Och idag väljer jag bort griskind, såväl som pancetta, och tar Salsiccia istället. Min favorit–Salsiccia är den som smaksätts med fänkål. Just att det är så enkelt att svänga ihop en god Carbonara gör att den alltid passar. Som idag, till en söndagsmiddag med familjen. Men Carbonaran fungerar precis lika bra en fredags– eller vardagskväll – just tack vare enkelheten. ”Italian quick fix” med andra ord.
Fredagsmys eller melodifestivalhäng. Den här helgen ger oss ju både och.
Men det här är också ett av mina favorittillbehör som passar bra ihop med alla dessa ”älskade mys– och umgåsrätter”. Så den här rostade majsen, som har ganska ordentligt sting av jalapeno, blir det helt klart också. Sen återstår den stora och svåra frågan. Ska vi njuta av alla dessa smakrika plockrätter till vårt fredagsmys – eller mellomys?
Jag har aldrig varit i Florida. Och inte heller i Florida Keys, ögruppen söder om Florida. Men genom åren har jag bakat Key lime pie en hel del. Och provat mig fram till olika varianter. Den sötsyrliga smaken är ”to die for” och jag kan verkligen förstå att den här amerikanska pajen blivit en riktig kär klassiker över hela världen.
Den här varianten av Key lime pie är inte originalet. Jag har valt att göra en fryst variant, nästan som en glasstårta eller fryst cheesecake. Också jättegod och fräsch. För visst är det väl praktiskt med allt som går att förbereda och bara ta fram från frysen?
På Sicilien hittar man ett tydligt arv från det arabiska köket, där maträtterna ofta har en sötsyrlig smakton. Den här pastan är ett typiskt exempel på det, med sin karamelliserade fänkål. Men också saffran, chili och nötter är typiska ingredienser på Sicilien, såväl som i det arabiska köket.
Och som alltid i matlagning är det spännande med kontraster. Här möts den något söta fänkålen med strävheten och sältan i Pecorinon.