Kolasnitt

I stan händer det aldrig att någon tittar förbi på en fika. Aldrig någonsin. Där är vi alla lika upptagna, och när det kommer på tal om att ses – då åker kalendrarna fram. Dessutom tar det ganska lång tid innan man lyckas hitta en passande dag eller kväll för att ses. Och att “bara” träffas för en kopp kaffe, det finns bara inte. Det är det helt enkelt ingen som tar sig tid till. 

Så för min del kan man nog säga att är fikastunderna är begränsde till sommaren. Här på Öland ser livet helt annorlunda ut. Plötsligt dyker någon upp. Kanske en granne cyklar förbi, eller så kommer lite mer långväga gäster. Och att i dessa lägen kunna ta fram en burk hembakade småkakor känns både rätt och fint på ett traditionellt vis.

Det är ju inte direkt som när farmor bullade upp med alla sju sorter. Men att kunna bjuda på en sort är strålande – i alla fall för att komma från mig. Det hänger väl också ihop med att man har lite mer tid och lugn att kunna baka just under sommaren. 

Men min småkaks–variation är inte så där så där väldans stor. Jag brukar helt enkelt variera mig mellan kolasnittar och chokladsnittar. Och idag bjuder jag på mina klassiska kolasnittar, och njuter av sensommaren och att det fortfarande återstår några typiska svenska fikastunder.