Vegetariska världsdagen och köttfri måndag. Två anledningar att uppmärksamma just denna speciella måndag. Jag är själv inte vegetarian, men äter väldigt mycket vegetarisk mat. Jag har inga etiska skäl, bara helt enkelt för att det är gott. Och så mår jag bra av det. Tänk, det är inte så väldigt länge sedan som man fick gå till en hälsokostbutik om man vill ha fullkornsspagetti. Och dessa fullkorns–förpackningar hade en design som verkligen signalerade att de var tillverkade i de forna öststaterna. Fula och allt annat än aptitliga, man kände sig nästan sjuk när man köpte dem. Om man nu gjorde det, eftersom man antagligen tappade aptiten.
Detta låter som forntiden. Men det är inte alls så länge sedan. Likaså det här med alla bönor och linser som man köper på burk. Numera tar man dem för givna, men detta fantastiska utbud har inte heller funnits så länge.
Så det som tidigare var ganska svårt, att enkelt kunna handla och svänga ihop någon god vegorätt – utan att besöka specialbutiker – har ändrtas totalt. Man behöver inte heller blötlägga bönor i 10 timmar för att få ihop en måltid.
Att dessa bitar har ändrats är säkert också en bidragnde anledning till allt fler väljer vego. Ja menar, hur många har möjlighet att få ihop sin vardag om man inte kan handla på vanliga ställen? Men äntligen ökar vegomaten i våra vanliga butiker i ett rasande tempo. Jag ser nå´t nytt nästan varje gång som jag handlar. Härligt säger jag! Och hurra för vegetariska världsdagen!
Vegolasagne med linser
Vegetarisk lasagne med mycket grönsaker, linser och keso.
Ingredienser
4 portioner
- 1 gul lök
- 3 vitlöksklyftor
- 1 fänkål
- 1 morot
- olivolja
- 1 krm chiliflakes
- 1 tsk nystötta fänkålsfrön
- 2 lagerblad
- 1 förpackning krossade tomater, 500 g
- 1 dl vatten
- 1 tärning grönsaksbuljong
- 1 förpackning gröna linser, 400 g
- 2 ½ dl matlagningsgrädde
- salt
- 9–10 lasagneplattor
- 500 g keso
- 2–3 dl riven ost
Instruktioner
- Sätt ugnen på 200 grader. Skala och hacka lök och vitlök. Dela fänkålen, ta bort rotstocken och fintärna. Skala och tärna moroten.
- Mjukstek löken i olivolja. Tillsätt vitlök, fänkål och morot och låt fräsa med 5–10 minuter. Blanda i chiliflakes, fänkålsfrö och lagerblad.
- Tillsätt tomater, vatten och buljong. Koka under lock cirka 25 minuter.
- Skölj linserna och låt rinna av. Blanda i linser och grädde i såsen. Koka ihop ett par minuter. Smaka av med salt.
- Varva tomatsås, lasagneplattor och keso i en smord ugnsfast form. Börja och avsluta med sås. Strö på ost.
- Gratinera i mitten av ugnen cirka 40 minuter.
Aubergine är en av mina favortitgrönsaker. Tycker liksom att allt blir gott om jag blandar i aubergine. I gratänger, pasta eller röror. Men jag rostar dem också gärna, gröper ur och fyller dem hela. Och säg den som inte älskar pasta? Men jag är lite överkänslig mot vetemjöl. Inte alls allergisk, men magen blir inte speciellt lycklig om jag äter för mycket mjöl.
Fast numera finns ju utmärkt pasta av bönor, linser och kikärter. Även om jag, helt ärligt, faktiskt tycker att en del av dessa baljväxt–pasta–sorter är mindre bra. Men jag har ihärdigt provat mig fram och hittat ett märke som jag tycker jättemycket om.
Fast idag är det fredag, och hemma hos oss tänker vi helgstarta med den här supergoda vegopastan. Eftersom det är helg så har jag köpt “vanlig” pasta. Det brukar alltid bli så (av nå´n anledning som jag faktiskt inte vet). Dessutom är jag väldigt förtjust i rigatoni, och den sorten är min favorit till just den här pastarätten.
Men det är skillnad på pasta och pasta. I Italien säger man att pastan ska vara ” tenuta al dente” – den ska hålla samma höga spänst länge, från första till sista tuggan. Så när jag köper vanlig pasta är jag riktigt mån om att köpa en sort som håller bra kvalitét. Så har du möjlighet, välj helst en lite dyrare och finare sort, med hög gluten– och proteinhalt, så att även din pasta blir “tenuta al dente” – från allra första och ända fram till sista tuggan.
Primavera, vår, springtime.… äntligen ljus, värme och skir grönska i antågande. I naturen såväl som på tallriken. Så idag får vårkänslorna flytta in på middagsbordet.
Och vad säger ni, en fräsch vegetarisk pasta är väl alltid rätt? Visst älskar jag en klassisk Bolognese, men just nu klappar mitt hjärta för lite lättare maträtter med energigivande färger och vårliga grönsaker.
Jag gör helt enkelt en vårgrön pesto med ärter, mynta och citron och blandar med pastan tillsammans med råstekt sparris. Ett löskokt ägg får toppa härligheten tillsammans med mycket pecorino.
Fräscha smaker, eller hur?
Tänk vilken bra bjudrätt lasagne är. Bara att varva alla goda ingredienser i en form och låta ugnen göra jobbet. Med andra ord, perfekt mat om man blir många. Dessutom brukar ju en pastagratäng ätas med lika stor glädje av stora såväl som små.
Att äta pasta är en urgammal tradition i Italien. Redan under antiken upptäckte man att mjöl och vatten kunde arbetas samman till en deg som man kunde koka. Romarna gjorde en sorts platt pasta som de kallade laganà, vars namn går igen i dagens lasagne. Och den klassiska lasagnen på Bologneiskst vis är lika omtyckt i hela Italien, men också över hela världen.
För lite träning och på tok för mycket mat. Så har min vecka sett ut. Vi har varit på en underbar inspirationsresa för fisk och skaldjur i Norge. Jag återkommer snart om den.
Men jag kan i alla fall säga så mycket att vi har ätit väldigt mycket god mat. Dock känner jag mig fortfarande mätt och vill äta något fräscht.
I övrigt känns det väl som att våren äntligen knackar på dörren. Och då kommer direkt suget efter en annan typ av mat. Längtan efter fräschör, ljus och skir grönska gäller inte bara naturen utan även för maten tycker jag.
Så, kombinationen av träningsbrist, mycket god mat och min längtan efter vår gör att en fräsch asiatisk sallad känns helt rätt just nu.
Jag är galen i soppa. Och likaså i bönor och linser. Tror faktiskt att jag skulle kunna leva på det. Dock skulle jag nog inte överleva alla protester hemifrån. Med min förkärlek för soppor, såväl som för baljväxter är den italienska bondsoppan Minstrone helt klart en favorit. När tiden finns gör jag den gärna från grunden, med blötlagda torkade bönor som får långkoks–puttra på spisen. Men helt ärligt, trots mitt intresse för långkok passar det inte alltid in i planeringen. Viljan finns oftast, men inte tiden. Det så kallade livspusslet ska ju också helst gå ihop. Och för mig är snabblagade soppor det perfekta “livspussel–valet”. Ni kommer antagligen få ta del av många och enkla sopprecept, jag får helt enkelt inte nog av dem.
Någon gång under helgen försöker vi laga en maträtt för att ha som veckostart. Bara för att underlätta när det återigen är vardag. Något som finns färdiglagat i kylen, bara att värma. Ett måndags–överlevnadskit helt enkelt. Och får jag bestämma blir det så gott som alltid soppa. Får jag bestämma ännu mer, då blir det ofta den här enklare vardagsvarianten av Minstrone. Och får jag bestämma, om möjligt, ännu mer – då lagar vi dubbel sats för att även klara tisdagens matlåda.